onsdag 17 augusti 2011

Lars Norens dagbok

Ännu en biografi, tänker ni. Nej en dagbok. Lundell släppte ju "Frukost på en främmande planet", lika tjock den. Ren dagbok.
Länge sen den kom, Norens alltså.
Men va fan, den är på över 800 sidor! Tacka fan för att jag dröjde med den...

Reflektioner efter halva:
Gubben far ju runt som en pjäsförsäljare. Varje dag skriver han om olika pjäser han gjort och olika ärenden som måste göras. Anledningen är ju att dom sätts upp olika perioder i olika städer och länder.
Noren verkar älska att prata i telefonen. Den ringer hela tiden och han pratar länge med alla.
Äldre generationen, ni vet, den som aldrig fattade att email var den nya grejen, som gjorde att man SLAPP prata i telefon. Noren hade ju en frände i Göran Persson, som inte heller fattade email utan ansåg att lyfta luren det var det bästa sättet att få nånting gjort.
Vad Noren inte verkar fatta är att man sparar tid med email.
Nåväl, han är ärlig och tycker om vissa (Micke Nyqvist) och avskyr andra (Jan Malmsjö), dessa åsikter bygger naturligtvis på att de jobbat ihop. Inget annat.
Kämpar för adoption trots att han är 53 med sin C, som verkar deppig hela tiden.
Noren bor i Oslo, där en pjäs sätts upp som han ska regissera. Han får 250 000 norska för regin och 99 000 för pjäsen.
Han skriver en del om pjäsem "Sjutre" polismördaren Tony Olsson. Hur svårt det är att lita på en kriminell.

Lars Noren - en resande pjäsförsäljare. (han rör sig ständigt varje vecka i dagboken).

Ja nånting ska man försörja sig på...

Bara 400 sidor kvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar