Nåväl. Ni som följt bloggen vet hur jag ser på deckarförfattare. Har man som jag Paul Auster och Strindberg som förebilder så krävs det ett visst mått av kvalite.
De enda som jag orkat igenom är Henning Mankell, James Ellroy, Fredrik Forsyth. Kanske någon Håkan Nesser också.
Att jag riktat in kritiken mot kvinnorna är därför att dom regerar i Sverige. Liza Marklund, Camilla Läckberg, Mari Ljungstedt, Anne Holt (Norge), säljer miljoner av sina pocketdeckare.
Och det är ju fint om böckerna har kvalite.
Men det är uselt skrivet. Tyvärr. Språket. De löjliga beskrivningarna av deras privatliv. Det sega tempot. Pladdret.
Som sagt, igår skulle jag ge Läckbergs "Fyrvaktaren" och Mari Ljungstedts "Den svarta ängeln" en chans.
Skeptisk var bara förordet...
I ANDRA meningen i Camilla Läckbergs bok brister det. Jag kan inte fortsätta. Se här. Huvudpersonen sätter sig i bilen vid ratten:
"Händerna kändes klibbiga mot lädret".
LÄDRET!!!!?????
Vilken bil idag har en LÄDERRATT?
Och hon är gift med en polis... Kunde han ha berättat verkligheten?
Jag slängde boken på golvet och öppnade Mari Ljungstedt bok istället.
Mari verkar helt ha missat att en deckare (gäller även film) måste ha ett spänningsmoment på första eller senast andra sidan.
Mari skrev massa trist pladder om en händelse om när hon var fem år och skulle bjuda sin mor på frukost och istället är nära att bränna sönder en termos på spisplattan och modern blev arg.
Hade inget med storyn att göra alls.
Sen fortsätter det med pladder om nån pr-fest på Gotland där inget händer.
Jag bläddrar ca tio sidor tills en person faller ner och dör av sig själv.
Spänningen var obefintlig.
Jag blev så rosenrasande över att dessa tanter tjänar miljoner på dessa skräpböcker så jag bestämde mig för att skriva en egen deckare för att visa var skåpet ska stå.
Max tre veckor ger jag det.
Framför allt undrar jag:
VILKA KÖPER DESSA BÖCKER OCH TYCKER DOM ÄR SPÄNNANDE?
Om du tillhör dom så ge en kommentar och berätta varför du tycker så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar