måndag 6 december 2010

Jag är apan som liknar dig...

Lite private shit:

Visst är det märkligt hur man uppfattar saker olika?
Jag var med i en mailgrupp i ca 10 år. Drog mig ur den i höstas efter att den gamle vännen som var typ "ordförande" skrev förnedrande och kränkande saker om min tillvaro inför alla i gruppen (ca 10 st).

Jag glömmer aldrig chocken.
Chocken över hur han SÅG PÅ MIG och min tillvaro.

Den var så fjärran från min egen syn.

Min syn var väsenskild från hans.
Jag såg mig själv som den stora stjärnan i mailgruppen. Den som lyckades med allt jag företog mig.
Den som vågade byta spår när de andra satt fast i sina trista anställningar.
Den som var fri som en fågel och levde som en playboy i dekadens och glamour i sus och dus.
Som skrev böcker och gav konserter och träffade kändisar.
Barnen var söta och smarta och jag hade skaffat dem med en kvinna som hade varit underklädesmodell i sin ungdom.
Jag fick mail från Lundell, Staffan Hellstrand, Concretes, Marit Bergman, m.fl när skivan släpptes.
Jag var kungen på tennisbanan.

Plötsligt, som två knivhugg i ryggen, en dag, helt oförberedd, vred han om eggen.
Två mail inför alla i mailgruppen.
Jag var helt oförberedd.
Han hade inte alls UPPFATTAT MIG SÅ SOM JAG GJORDE.Troligen hade han fått nog?

Av ovannämnda fria playboyliv var han inte imponerad alls.

Han uppfattade saken helt annorlunda.

Jag minns att det var skrämmande hur någon kunde tycka på ett annat sätt än vad jag gjorde om mig själv.

Jag minns att chocken var värst.

Har ni råkat ut för sånt någon gång?
Lämna en kommentar i så fall, vore kul att läsa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar