Politik är känsligt. Nöjesbloggen skriver på söndagar helt neutralt.
Som en fluga på väggen. Utan värderingar.
Bara som en stillsam betraktare. Pekpinnar hatar jag. Som sagt, en betraktare på avstånd.
Sverige tar in flyktingar varje år. Massor av familjer. De flesta vill lära sig svenska, läsa på SFI a-d, sen börja jobba, eller kanske starta eget.
Svenska arbetgivare som söker ekonomer, ingenjörer, ser på efternamnet att ansökan strimlas i bitar. "Det blir ju så krångligt med en pakistanier, annan kultur, annan religion, och hur gör vi på firmafesterna? Köttet, spriten? Nä jag kastar ansökan i papperskorgen."
Inga jobb. Bara bidrag. År efter år t ex utanför Borlänge i Övre Tjärna. Ronna i Södertälje. Rosengård i Malmö.
Ahmed söker 30 jobb i månaden. Blir ändå inga intervjuer. Till slut: städjobb. McDonalds. Taxi. SLspärr. Buss.
Vi är snälla i Sverige, vi tar emot nästan alla som vill hit. Och de som kommer vill jobba i Sverige.
Men i Sverige ger vi dom inget jobb. De har fel namn.
Kom till Sverige med din familj från Syrien.
Men jobba kommer du inte få göra...
Sorry, håll tillgodo med bidragen och den kalla vintern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar